Ordlista 1

Ordlista

För att förenkla juridiken och begrepp har vi sammanställt en lista med några av de vanligaste juridiska begreppen som vi stöter på i vardagen och i humanjuridiken.

A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö

A

Advokat – För att få kallas advokat krävs medlemskap i Sveriges advokatsamfund. För att bli medlem ska man ha en juristexamen och 3 års praktiskt juridiskt arbete. Innan Advokatsamfundet beviljar medlemskap får kollegor och domstolar som varit i kontakt med den sökande möjlighet att yttra sig om personens lämplighet. Personen måste också klara två teoretiska prov. Alla blir inte antagna och dessutom kan man bli utesluten om man beter sig oetiskt.

Aktbilaga – Handling som finns i akten och som ges ett nummer (aktbilagenummer). Handlingarna ges nummer i kronologisk ordning.

Allmän domstol – Tingsrätt, Hovrätt och Högsta domstolen, till skillnad från förvaltningsdomstol.

Allmän handling – En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där. Handlingen kan vara ett vanligt pappersdokument, men lika gärna en framställning som man kan läsa, lyssna på eller uppfatta på annat sätt med ett tekniskt hjälpmedel. Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst får begära ut en allmän handling. Myndigheten ska då göra en sekretessprövning och handlingen ska lämnas ut om inte sekretess föreligger.

Allmän åklagare – Den som på det allmännas vägnar väcker åtal och för ansvarstalan för brott som hör under allmänt åtal (se nedan). Allmänna åklagare är riksåklagaren, överåklagare, chefsåklagare och kammaråklagare. Även extra åklagare och assistentåklagare är allmänna åklagare.

Allmänt åtal – När en åklagare för ett åtal för ”det allmännas” räkning, det vill säga samhällets. Det här gäller nästan alla brott. Åtal väcks av allmän åklagare.

Anhållande – Ett anhållande är ett tillfälligt frihetsberövande av en person som misstänks för ett brott. Beslut om anhållande fattas av åklagare. Anhållande förutsätter att brottet är så pass allvarligt att det finns skäl för häktning eller att det krävs ytterligare utredning innan personen kan släppas fri.

Anhängiggöra – Betyder att man lämnar in en ansökan till domstol (t.ex. en ansökan om stämning) eller väcker talan genom ett överklagande.

Anhörighetsinvandring – Invandring med grund i familjeanknytning.

Anmodan – En uppmaning, t.ex. till en socialnämnd om att inkomma med kompletterande utredning.

Anknytning/ Familjeanknytning – Familjeband som en sökande hänvisar till när han eller hon söker uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket avses familjeanknytning till make/maka, registrerade partner eller sambo (även blivande make/maka, partner eller sambo), föräldrar och barn.

Anstånd – Anstånd innebär att man får ytterligare tid på sig t.ex. för att yttra sig, lämna in en handling eller betala en skuld.

Apatiska barn – Medicinska benämningen är uppgivenhetssyndrom, vilket innebär att personer i utsatt livssituation visar tecken på nedstämdhet och apati. Huvudsymtomet är kommunikationsvägran, sängliggande och matvägran. Symtomen har konstaterats hos barn i asylsökande familjer som väntar på beslut eller har nekats asyl.

Arbetstillstånd – Personer utan permanent uppehållstillstånd eller uppehållsrätt behöver arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. I vanliga fall är det Migrationsverket som ger ut ett arbetstillstånd.

Arv – Övergången av en avliden persons egendom till make/maka eller barn.

Asyl – Fristad, uttryck för en flyktings möjlighet att här i landet få skydd mot förföljelse.

AT-UND – Undantag från kravet att ha arbetstillstånd. Asylsökande behöver inte arbetstillstånd för att arbeta om det kommer att ta längre tid än fyra månader att fatta beslut om en asylansökan.

Avkunna – Att meddela en dom eller ett beslut muntligt i samband med en förhandling.

Avskrivning – Ett mål skrivs av när saken förfallit, t.ex. om överklagandet återkallas eller om en myndighet har omprövat sitt beslut till den klagandes fördel.

Avvisning – När ett ärende inte prövas på grund av formella skäl, t.ex. på grund av att ansökningsavgift inte betalats i allmän domstol, den som klagar inte har klagorätt eller domstolen inte är rätt instans att vända sig till.

B

Barns boende – barns boende aktualiseras främst i vårdnadsmål, då man både talar om stadigvarande boende (alltså att barnet är folkbokfört och bor hos en av föräldrarna), och om växelvis boende (barnet bor exempelvis varannan vecka hos respektive förälder).

Barnets bästa – Principen om barnets bästa är en grundläggande utgångspunkt i alla diskussioner om barns villkor.

Belastningsregister – Kallades tidigare kriminalregister. Register där domar m.m. avseende brott registreras. I de allra flesta brottmål har domstolen tillgång till ett utdrag ur belastningsregistret för den tilltalade.

Beredningsjurist – Juridiskt utbildad tjänsteman som biträder rätten med att förbereda målen och med att skriva förslag till avgöranden. Tjänstgör också som protokollförare.

Besittningsskydd – En rättighet för hyresgäst att som huvudregel få sitt hyresavtal förlängt när hyresvärden har sagt upp avtalet.

Bestridande – Den som bestrider något anmäler att han eller hon inte håller med om det som sägs eller skrivs.

Bevisbörda – Den som måste bevisa att ett påstående är riktigt har bevisbördan för påståendet.

Bistånd – Avser insatser i olika former enligt socialtjänstlagen, vanligen i form av ekonomisk hjälp men även t.ex. i form av vård på behandlingshem eller tillgång till kontaktperson.
Bodelning – Delning av makars egendom eller av sambors gemensamma bostad och saker i hemmet.

Bodelningsförrättare – Om makar inte kan enas om hur bodelning ska genomföras kan de be domstolen förordna en bodelningsförrätte. Bodelningsförrättare är en jurist/advokat som försöker få makarna att komma överens om bodelning, men kan göra tvångsbodelning om det behövs.

Borgenär – fordringsägare, den som har en fordran på någon. Kan vara en bank, ett finansbolag, kreditkortsföretag eller en enskild person.

Brottmål – Ett brott uppstår när någon begår en handling som kan straffas enligt lag. När brottet ska tas upp i domstol heter det brottmål.

Böter – Påföljd som innebär att gärningsmannen ska betala pengar till staten. Böter bestäms i pengar, till exempel penningböter 800 kr, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, till exempel 40 dagsböter à 50 kr (det vill säga 2 000 kr). Det första talet visar hur allvarligt domstolen bedömt brottet och det senare talet bestäms beroende på den tilltalades ekonomi.

C

Civilrätt – Civilrätt är rättsregler som rör det inbördes förhållandet mellan enskilda personer eller sammanslutningar. Arvsrätt, skadeståndsrätt, avtalsrätt och fastighetsrätt är exempel på civilrätt.

D

Delgivning – När en person ska få del av handling. Handlingen kan exempelvis skickas eller lämnas till personen. Mottagaren ska i regel bekräfta delgivningen.

Dom – En domstols avgörande av själva frågan i målet eller ärendet. Efter slutförd skriftväxling eller förhandling går domarna igenom allt som kommit fram och beslutar hur de ska döma. Då får bara domarna och föredraganden samt protokollförare vid en eventuell förhandling vara närvarande. Har förhandling hållits talar i vissa fall rättens ordförande, efter överläggningen, kortfattat om innehållet i domen (avkunnar domen) och förklarar hur den som är missnöjd med domen kan klaga på den. Domen kan också meddelas utan att avkunnas. En skriftlig dom skickas i sådant fall inom en kortare tid till de inblandade.

Domskäl – Rättens motivering av domslutet.

Domslut – Rättens slutliga avgörande.

Dublinförordningen – Förordning som garanterar att den som söker asyl i någon av EU:s medlemsstater får sin ansökan prövad i någon av dessa stater. Innebär att det EU-land som den asylsökande först befann sig i ska hantera asylansökan.

Dödsbo – Ett dödsbo är en form av organisation som förvaltar en avliden persons egendom fram tills arvskifte kunnat genomföras. Ett dödsbo kan också förvaltas av en boutredningsman.

E

Enskilt åtal – Talan om brott som väcks av en privatperson.

EKMR – Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, även känd som Europakonventionen. Konventionen är tillämplig i alla EU-länder samt vissa andra länder inom Europarådet t.ex. Ryssland, Ukraina och Turkiet.

Europadomstolen – Europarådets instans som prövar ärenden om brott mot EKMR. För att få klaga till Europadomstolen måste ärendet först ha prövats i alla instanser i det egna landet.

EU-/EES-medborgare – Medborgare i ett EU-land samt medborgare i Norge, Island eller Liechtenstein. Begreppet EES-medborgare innefattar även EU-medborgare.

Exekution – Verkställighet av domar och beslut.

F

Familjerätten – Ingår i kommunens socialtjänst och hjälper till med familjeärenden t.ex. vårdnadsfrågor, adoptioner och juridiska frågor om föräldraskap.

Fast egendom – Mark och de fastigheter som tillhör markägaren.

Force majeure – En händelse som inte har kunnat förutses eller förhindras. En sådan händelse kan befria en avtalspart från att behöva fullgöra sin prestation.

Frivård – Kriminalvård utanför anstalt. Frivård omfattar den som dömts till skyddstillsyn eller fått villkorlig dom. Även straffade som blivit villkorligt frigivna omfattas av frivården.

Frivårdsmyndighet – Myndighet som har ett övergripande ansvar för personundersöknings- och övervakningsverksamheten inom ett frivårdsdistrikt. Ska bistå intagna vid häkten och fängelser, förordna övervakare och stödja dessa samt besluta om övervakning ska ordnas för den som fått villkorlig frigivning.

Fysisk person – En enskild människa (jfr. juridisk person).

För kännedom – I vissa fall skickar domstolen över handlingar för kännedom. Det innebär att domstolen informerar om något, men inte ställer något krav på svar (jfr. föreläggande).

Förberedelse i tvistemål – Föregår en huvudförhandling och har till syfte att förbereda målet. Under förberedelsen, som kan vara muntlig eller skriftlig eller båda delarna, är rätten domför med en domare.

Föreläggande – Ett föreläggande är ett krav från domstolen. Man kan till exempel föreläggas att yttra sig över något, vilket innebär att man ska lämna ett yttrande till domstolen.

Förenklad delgivning – Förenklad delgivning bygger på tanken att den som vet om att ett mål eller ärende är anhängigt vid en myndighet i princip ska kunna delges genom att myndigheten skickar handlingar med post utan krav på mottagningsbevis eller liknande och att den sökte under den tid ärendet pågår har att bevaka sin post. En handling skickas med post. Minst en dag senare skickas ett meddelande om att handlingen har sänts. Delgivning anses som huvudregel ha skett fjorton dagar efter det att handlingen skickades. För att delgivningsformen ska få användas måste information om den ha lämnats till den som ska delges.

Förhandling – Domstolssammanträde där ett mål tas upp, behandlas och avgörs av domstol. Parter i målet och eventuella vittnen är vanligtvis närvarande. Förhandling i förvaltningsdomstol brukar benämnas muntlig förhandling. I allmän domstol hålls bl.a. huvudförhandling och häktningsförhandling.

Förlikning – Uppgörelse i godo. Parterna kommer överens om hur tvisten ska lösas i stället för att domstolen avgör målet. Förlikningen kan på begäran av parterna fastställas i en dom.

Förundersökning – Undersökning som ska inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott har begåtts som hör under allmänt åtal. Beslut att inleda förundersökning fattas av polismyndighet eller åklagare.

Förvar – Frihetsberövande genom omhändertagande av någon. I migrationsärenden kan personer tas i förvar för att de ska vara tillgängliga för utredning eller i samband med att de ska lämna Sverige.

Förvaltare – Förordnas för den som p.g.a. sjukdom eller liknande behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, om det inte är tillräckligt att en god man förordnas.
Förvaltningsrätten (FR), Kammarrätten (KamR) och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) – De tre instanserna av allmänna förvaltningsdomstolar som handlägger mål som rör tvister mellan enskilda och myndigheter.

Försörjningskrav – Om du är anhörig till någon som ansöker om uppehållstillstånd för att bo med dig kan du omfattas av ett försörjningskrav. Det innebär att du måste kunna försörja dig själv och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för dig och anhöriga.

G

God man – Förtroendeman. Förekommer i olika sammanhang för att bevaka någons rätt, hjälpa den som inte själv kan sköta sina angelägenheter etc. God man kan till exempel förordnas för att företräda en omyndig eller någon som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. God man förordnas i regel av överförmyndaren men även av allmän domstol. (Jfr förvaltare).

Grund – Grunden för ett yrkande, en begäran, är det bakomliggande förhållandet till yrkandet. Om man ska ange grunden för ett yrkande innebär det att man ska ange anledningen till varför man anser att domstolen ska döma på visst sätt. Ett exempel är när någon yrkar ett visst belopp och som grund anger att han eller hon levererat en vara men att köparen inte har betalat. Ett annat exempel är när en person yrkar ekonomiskt bistånd och som grund anger att han eller hon inte har tillräckligt med egna ekonomiska medel.

Gäldenär – Den som är skyldig att betala.

Gärningsman – Den person som har begått brottet.

Gåva – Överlåtelse av egendom utan krav på motprestation.

H

Handling – Varje framställning i skrift, bild eller upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel.

Hemvist – Den ort där en person är bosatt större delen av året.

Hovrätt – Är du inte nöjd med tingsrättens dom, är det i de flesta fall till hovrätten du ska överklaga. Hovrätten är nämligen andra instans i frågor som rör brottmål, tvistemål och domstolsärenden som redan har behandlats i tingsrätt. I flera fall krävs dock att prövningstillstånd beviljas för att hovrätten ska ta upp ett överklagat mål.

Huvudförhandling – Förhandling i allmän domstol i tvistemål eller brottmål där målet gås igenom och vittnesmål m.m. tas upp. Efter huvudförhandlingen ska domstolen avgöra målet.

Häktning – Den misstänkte berövas friheten genom att placeras i häkte i avvaktan på att åtal väcks och dom meddelas. Endast domstol har rätt att besluta om häktning. En grundförutsättning är att det finns skälig misstanke eller, för längre häktningstid, sannolika skäl för att den misstänkte begått aktuellt brott. Som huvudregel krävs även att det som påföljd för brottet är föreskrivet fängelse ett år eller mer.

Häktningsförhandling – Förhandling där åklagaren talar om grunderna för sitt häktningsyrkande för rätten. I regel är den misstänkte och dennes försvarare närvarande vid förhandlingen och yttrar sig över det åklagaren anför. När förhandlingen avslutas ska rätten omedelbart fatta beslut i häktningsfrågan.

Högsta domstolen – Är du inte nöjd med hovrättens domslut, är Högsta domstolen den sista instans du kan överklaga till. Det krävs alltid prövningstillstånd, vilket bara beviljas om målet är av betydelse som förebild för bedömningar i andra mål, d.v.s. har så kallat prejudikatsintresse.

I

Inhibition – Inhibitionsbeslut (inhibera = inställa). Ett beslut av en högre instans att ett beslut av en lägre instans inte får verkställas. Inhibitionen innebär inte att beslutet upphävs.

Interimistiskt yrkande – Ett yrkande där man vill få ett beslut om vad som ska gälla fram till dess att slutligt beslut meddelas i frågan. Interimistiska yrkanden förkommer bland annat i vårdnadsmål och immaterialrättsliga mål och mål angående offentlig upphandling.

J

JO – Justitieombudsmännen – eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas – ser till att tjänstemän inom t.ex. domstolen följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet.

Juridisk person – Organisation, som kan sluta avtal, äga egendom, ha fordringar eller skulder osv. Exempelvis aktiebolag, handelsbolag, föreningar, stiftelser, trossamfund och kommuner.

Juridiskt ombud – Ett samlingsnamn för advokat eller annan jurist som hjälper dig i rättsliga frågor och har fullmakt att företräda dig i den rättsliga angelägenheten.

Jurist – Ett samlingsnamn för alla som tagit en juristexamen. En jurist är expert på att analysera och lösa juridiska problem och på att tolka lagar och avtal. Jurister kan till exempel jobba som domare, åklagare, advokat och på försäkringsbolag.

Jäv – Den som känner en part eller har ett eget intresse av det som ska prövas och därför inte opartiskt kan avgöra en viss fråga är jävig.

K

Klagande – Den som överklagar en domstols beslut till högre instans.

Klientmedelskontot – Konto för företag som är redovisningsskyldiga och förvaltar medel för klients räkning.

Konkurs – Om någon inte kan betala sina skulder i rätt tid och inte kommer att kunna betala dem under en längre period, kan gäldenären, d.v.s. den som inte kan betala, försättas i konkurs. Under konkursen säljs gäldenärens egendom och pengarna fördelas mellan borgenärerna enligt ett visst system så långt de räcker sedan kostnaderna för konkursen har betalats.

Konvertering – Byte av religion, från att bekänna sig till en viss religion till att aktivt bekänna sig till en annan religion.

Kriminalvården – Kriminalvården ansvarar för att verkställa fängelsestraff och skyddstillsynsdomar. Dessutom ansvarar de för verksamheten vid häktena. Man skiljer mellan kriminalvård i anstalt, det vill säga fängelse, och kriminalvård i frihet, som gäller de som dömts till villkorlig dom, villkorlig frigivning, skyddstillsyn, kontraktsvård eller samhällstjänst.

Kvarstad – Kvarstad är en tillfällig åtgärd som beslutas av domstol. Det innebär att egendom tas som säkerhet för en viss skuld i avvaktan på dom.

Kvinnojour – Verksamhet för kvinnor som utsatts för sexualiserat våld, dvs. misshandel, våldtäkt och liknande brott. På kvinnojourerna ger privatpersoner personligt stöd, vägledning i kontakter med myndigheter och hjälp till skyddat boende.

Kärande – För att tingsrätten ska pröva en tvist krävs att en ansökan om stämning ges in. Den som ansöker om stämning och på så sätt väcker talan i domstolen kallas kärande. Den som ansökan riktas mot och som blir kärandens motpart i domstolen kallas svarande.

Käromål – Den talan käranden väcker genom att ansöka om stämning i domstol benämns käromål.

L

Laga förfall – När en person som enligt domstols beslut ska infinna sig vid rätten har giltigt skäl att inte närvara. Giltigt skäl är t.ex. avbrott i allmänna samfärdseln (trafiken), sjukdom eller annan omständighet som personen inte rimligen hade kunnat förutse eller som domstolen annars anser vara giltig ursäkt.

Laga kraft – En dom eller ett beslut vinner laga kraft när domen eller beslutet inte längre kan överklagas. Det innebär också att domen kan verkställas.

Laglighetsprövning – Ett överklagande av en kommuns eller ett landstings beslut. Kan göras av invånare i den kommun eller det landsting där beslut fattats. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från det att beslutet kungjorts. Ett överklagat beslut kan endast upphävas eller fastställas. Kallades tidigare för kommunalbesvär.

Lyckta dörrar – Lyckta dörrar betyder stängda dörrar, vilket innebär att domstolsförhandlingen inte är öppen för allmänheten och ingen utomstående får då komma in och lyssna. Det är vanligt om personerna i målet är mycket unga, eller det är hemliga uppgifter som ska föredras, d.v.s. det gäller sekretess för uppgifterna.

LVU – Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagen behandlar tvångsomhändertagande av unga under 18. I vissa fall tillämpas lagen på unga under 20 år.

LVM – Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Tillämpas på vuxna missbrukare efter domstolsbeslut.

Lös egendom – All egendom som inte är fast egendom, t.ex. saker, pengar, aktier m.m.

M

Mahr – Mahr kallas den tradition i de muslimska Shari’a-lagarna som innebär att mannen ger kvinnan en gåva eller summa pengar vid ingående av äktenskap. Den kan liknas vid den svenska seden om brudpeng.

Mened – Ett brott som innebär att någon medvetet ljuger under ed, exempelvis vid ett vittnesförhör. Påföljden är fängelse eller i ringa fall böter.

Migrationsverket – Den centrala myndigheten för frågor om invandring, utvandring, flyktingskap, återvändande och medborgarskap.

Migrationsdomstolen – Migrationsverkets beslut i utlännings- eller medborgarskapsärenden kan överklagas till migrationsdomstolar vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Migrationsöverdomstolen – Migrationsdomstolarnas beslut kan överklagas till högsta instansen Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. Det krävs prövningstillstånd för att ett ärende ska tas upp och utredas av Migrationsöverdomstolen.

Muntlig bevisning – Muntlig bevisning är t.ex. förhör med vittnen, sakkunniga eller med någon som påstås ha blivit utsatt för brott.

Muntlig förberedelse – Sammanträde som syftar till att förbereda målet inför avgörande och en eventuell huvudförhandling. Under vissa förutsättningar kan ett tvistemål avgöras i anslutning till den muntliga förberedelsen. Muntlig förberedelse förekommer sällan i brottmål.

Målsägande – Den som utsatts för ett brott, t.ex. har blivit slagen.

Målsägandebiträde – En person (oftast en jurist) som ska hjälpa och stödja målsäganden i ett brottmål. Målsägandebiträde blir oftast aktuellt när någon utsatts för allvarligare våldsbrott eller övergrepp. Målsägandebiträdet förordnas av domstolen och får sin ersättning av staten. En del av kostnaden kan dock få återbetalas av den som döms för brottet.

N

Nämndeman – Nämndemän är lekmän, dvs. någon juristutbildning krävs inte. Nämndemännen är inte anställda av domstolen utan kommer dit i samband med att en särskild fråga ska prövas. Som exempel kan nämnas huvudförhandling i brottmål eller muntlig förhandling i förvaltningsrätt angående tvångsvård.
De nomineras av de politiska partierna och ska ha sunt förnuft och erfarenhet från olika områden som kompletterar den lagkunnige domarens kunskaper. Vilket parti som nominerar en person har ingen betydelse när en fråga ska avgöras i domstolen. Vissa yrkeskategorier och befattningshavare får inte väljas, t.ex. åklagare, polismän, advokater och anställda vid domstolar.

O

Offentlig försvarare – En offentlig försvarare, i de flesta fall en advokat, förordnas av domstolen. En offentlig försvarare företräder och stödjer en person som är misstänkt i brottmål. En sådan försvarare kan förordnas om det är fråga om ett allvarligt brott eller den misstänkte är mycket ung.

Offentlig handling – En handling är offentlig om den är att betrakta som en allmän handling och den inte omfattas av sekretess.

Offentlighetsprincipen – Var och ens rätt till insyn och kontroll av myndigheter, bl.a. rätten att ta del av offentliga handlingar och att delta i förhandlingar i domstol.

Offentligt biträde – Ett juridiskt biträde som hjälper en person i vissa typer av förvaltningsrättsliga mål, d.v.s. i förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen. Biträdet får ersättning av staten. Offentligt biträde förordnas t.ex. i mål angående avvisning eller utvisning enligt utlänningslagstiftningen och i mål om tvångsvård.

Ombud – Se rättegångsombud.

P

Pantbrev – För att en bank ska godkänna en bostad som säkerhet vid bolån, måste ägaren ansöka om inteckning i fastigheten hos inskrivningsmyndigheten. Efter ett godkännande skrivs inteckningen in i fastighetsregistret som förs av Lantmäteriet. Ett pantbrev utfärdas som bevis för inteckningen.

Part – Part är en person, fysisk eller juridisk, som är direkt berörd av en fråga såsom klagande, sökande eller motpart. Vittnen, ombud och biträden är inte parter.

Partsinsyn – Part har rätt att se handlingarna i sitt ärende. Detta gäller, med vissa undantag, även om uppgifter i handlingarna omfattas av sekretess.

Plädering – Kallas även för slutanförande. Det avslutande skedet av en huvudförhandling eller muntlig förhandling då parterna argumenterar för sin uppfattning om den rättsliga bedömningen av målet och redogör för vilka slutsatser som de anser kan dras av bevismaterialet och i övrigt utredningen i målet.

Praxis – Hur ärenden av ett visst slag normalt har avgjorts av högre instans. Praxis utvecklas på de områden där lagtext och förarbeten inte ger något entydigt svar, utan lämnar utrymme för tolkning.

Prejudikat – Dom eller beslut, främst från högsta instans, som kan vara av betydelse för kommande avgöranden. Domen eller beslutet blir vägledande, prejudicerande, för framtida avgöranden.

Preskription – Preskription kan ske i både brottmål och tvistemål. För brottmål handlar det om att straff inte får dömas ut om lång tid gått sedan brottet begicks. Exempelvis preskriberas brott som kan ge upp till ett års fängelse efter två år medan brott som kan ge livstids fängelse inte preskriberas förrän efter 25 år. Exempel på preskription i tvist är den allmänna tioårspreskriptionen för fordringar.

Protokollförare – Ibland tjänsteman utan juristutbildning som för protokoll eller skriver minnesanteckningar vid olika typer av förhandlingar. Även notarier och beredningsjurister tjänstgör ofta som protokollförare. Vanligen ingår inte den som är protokollförare vid en förhandling i rätten, d.v.s. han eller hon har inte rösträtt när rätten ska fatta beslut. Det händer dock att ledamot av rätten är protokollförare.

Prövningstillstånd – Tillstånd som i flera typer av mål och ärenden krävs för att högre instans ska ta upp målet eller ärendet till prövning. När en domstol avgör om tillstånd ska meddelas går den igenom handlingarna i målet.

PUT – Permanent uppehållstillstånd.

Påföljd – Den följdverkan domstolen beslutar att ett visst brott ska få för den som begått den brottliga gärningen. Villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård samt straffen böter och fängelse är exempel på olika påföljder.

R

Resning – När en dom vunnit laga kraft kan den inte längre överklagas. En möjlighet som återstår är att ansöka om resning, vilket kan beviljas under särskilda omständigheter. Om resning beviljas omprövas målet eller ärendet av domstolen.

Rådgivning – Med rådgivning avses ofta ett möte med en juridiskt kunnig person där du får möjlighet att berätta om tvisten och din situation. Den juridiskt kunnige sätter sig in i din specifika tvist för att ge råd och för att göra en professionell juridisk bedömning av ditt behov av hjälp. För att få rättshjälp krävs minst en timmes rådgivning men du kan få upp till två timmars rådgivning till en bestämd avgift (taxa).

Rådgivningsavgift – Kostnaden eller avgiften du betalar för rådgivningen hos en advokat eller annan jurist. Rådgivningsavgiften är bestämd till en fast avgift. Om du som söker rådgivning har en inkomst lägre än 75 000 kr/år kan avgiften sättas ner till hälften. Är du inte myndig och saknar inkomst och förmögenhet kan avgiften sättas ner till 0 kr.

Rådman – Ordinarie domare i en tingsrätt eller förvaltningsrätt.

Rättegångsfullmakt – Fullmakt för rättegångsombud att föra parts talan i rättegång. Fullmakten kan vara såväl muntlig som skriftlig, men en muntlig rättegångsfullmakt gäller bara i det aktuella målet. En skriftlig rättegångsfullmakt ska vara egenhändigt undertecknad av parten. Fullmakten ska innehålla ombudets namn. Fullmakten kan avse rättegång i allmänhet, men den kan när som helst återkallas. Ombud som har rättegångsfullmakt får på fullmaktsgivarens vägnar bl.a. även ta emot delgivning och ombesörja olika processhandlingar.

Rättegångsombud – Person som fått rättegångsfullmakt av part att föra dennes talan i rättegång. Domstolen har möjlighet att avvisa den som bedöms olämplig i något avseende.

Rättshjälp – Statlig ekonomisk hjälp att täcka egna rättegångskostnader. Rättshjälp beviljas enbart fysiska personer. I första hand ska en person emellertid ha en rättsskyddsförsäkring.

Rättshjälpsavgift – Den avgift du själv ska betala när du beviljats rättshjälp. Avgiften utgör skillnaden mellan de totala kostnaderna för ditt ombud och den rättshjälp som staten betalar. Storleken på rättshjälpsavgiften beror på dina ekonomiska förhållanden. Barn under 18 år som saknar inkomst eller förmögenhet kan helt befrias från avgift.

Rättspsykiatrisk undersökning – Det är en psykiatrisk undersökning av en misstänkt persons psykiska hälsa. Denna är nödvändig för att rätten ska kunna lämna över en person som döms för brott till rättspsykiatrisk vård.

Rättsskydd – Rättsskydd är ett försäkringsskydd som i de flesta fall automatiskt ingår i svenska hem-, villa- och fritidshusförsäkringar. Det ingår dessutom i helförsäkringar av båt samt hel- och halvförsäkringar av din bil. Detta rättsskydd innebär att din försäkring kan ersätta dina kostnader för ett ombud (till exempel en jurist eller advokat) som hjälper dig i en rättslig angelägenhet.

S

Samboavtal – Avtal mellan sambor om att viss egendom inte ska ingå i bodelning.

Saken – Vad målet handlar om.

Sakframställning – Var och en av parterna utvecklar sin talan och yttrar sig över vad motparten har anfört.

Sakkunnig – Ett vittne som är speciellt kunnigt inom något område och förhörs om dessa kunskaper i förhållande till saken i ett mål eller ärende.

Samarbetsavtal – Avtal mellan föräldrar kring frågor om vårdnad, boende och umgänge. För att bli gällande måste avtalet godkännas av socialnämnden.

Sannolika skäl – Sannolika skäl är den högre graden av misstanke om brott.

Sekretess – Förbud att i offentlig verksamhet röja uppgifter muntligen eller genom utlämnande av allmän handling. Regler om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen respektive offentlighets- och sekretessförordningen.

Skälig misstanke – Skälig misstanke är den lägsta graden av misstanke om brott.

Strafföreläggande – När någon som är misstänkt för ett brott som högst skulle kunna ge böter erkänner brottet kan åklagaren utfärda ett strafföreläggande. Då behöver saken inte tas upp i domstol. Det godkända strafföreläggandet gäller som en laga kraft – vunnen dom.

Ställföreträdare – Den som inte själv kan föra sin talan behöver en ställföreträdare, exempelvis kan en förälder vara ställföreträdare till ett underårigt barn.

Summarisk process – ett enklare sätt att lösa en tvist än genom rättegång. Oftast sker det genom skriftväxling mellan parterna.

Svarande – Den som väcker talan i domstolen kallas kärande. Kärandens motpart i domstolen kallas svarande. Se även kärande.

Svaromål – Svaromålet är svarandens bemötande av käromålet.

Syn – Syn innebär att domstolen besiktigar det som är av betydelse i målet, t.ex. en fastighet i mål enligt plan- och bygglagen eller platsen för ett påstått brott.

Särskild företrädare för barn – I fall då en vårdnadshavare eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet kan barnet få en särskild företrädare. Den särskilda företrädaren ska, istället för barnets vårdnadshavare, ta tillvara barnets rätt under förundersökningen och rättegång.

I fall då en vårdnadshavare eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet kan barnet få en särskild företrädare. Den särskilda företrädaren ska, i stället för barnets vårdnadshavare, ta tillvara barnets rätt under förundersökningen och i rättegång. – See more at: http://www.domstol.se/Till-dig-som-ar/Brottsoffer/Om-du-behover-hjalp/#sthash.PF7MNvVE.dpuf

T

Testamente – Juridiskt bindande dokument som en person skriver för att bestämma hur dennes egendom ska fördelas efter personens död.

Tilltalad – Den som är åtalad i målet, dvs. den som enligt åklagarens uppfattning har gjort sig skyldig till ett brott. Brottmålsrättegångens syfte är i första hand att avgöra om den tilltalade har begått brottet eller inte.

Tingsrätten (TR), Hovrätten (HovR) och Högsta domstolen (HD) – De tre instanserna inom det allmänna domstolsväsendet som handlägger tvistemål, brottmål samt domstolsärenden.

Tredskodom – I allmän domstol kan tredskodom meddelas när någon inte inkommer med svaromål eller inte kommer till en förhandling. När tredskodom meddelas mot någon förlorar denne målet, utan att prövning av sakfrågan har gjorts. Tredskodom kan endast meddelas i mål där förlikning är tillåten, d.v.s. inte i brottmål eller vårdnadsmål. Tredskodom förekommer inte i förvaltningsdomstol.

Tvistemål – Om två personer inte kommer överens uppstår en tvist. Kan de inte lösa tvisten själva kan tingsrätten avgöra tvisten. Det kallas för ett tvistemål.

TUT – Tidsbegränsat uppehållstillstånd.

U

Umgänge med barn – Ett barn har alltid rätt till umgänge med den förälder som den inte bor tillsammans med. Barnet ska då ha umgänge med den andre föräldern genom att träffas eller ha kontakt på annat sätt.

Umgängesstöd – Umgängesstödet är en kontaktperson som är med i umgänget mellan barn och förälder, där situationen kräver att det behövs ett bevakat umgänge. Kontaktpersonen utses av socialen och utgår från barnets behov av bevakat umgänge.

Uppehållstillstånd – Tillstånd för personer utan svenskt medborgarskap att resa in i och vistas i Sverige. Personer som har uppehållsrätt (EU/EES-medborgare och deras anhöriga) behöver inte uppehållstillstånd.

Uppehållsrätt – EU/ESS-medborgare har rätt att bo i Sverige, så länge de kan försörja sig själva genom t.ex. arbete eller med egna medel. Då får även deras familjemedlemmar uppehållsrätt, även om familjemedlemmarna själva inte är EU/EES-medborgare.

Uppsåt – En person har haft uppsåt om han eller hon gjort något med avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt för att en handling ska vara straffbar.

Utmätning – Att med tvång ta en del av den skuldsattes egendom. Denna säljs sedan och intäkterna går till att betala fordringsägarna.

Utvisning – Beslut om återvändande som en person kan få från och med tre månader efter den dag han eller hon ansökte om uppehållstillstånd.

V

Verkställighet – Genomförande av en dom eller ett utslag, tillexempel genom utmätning eller indrivning av böter.

Verkställighetshinder – När ett avslagsbeslut vunnit laga kraft ska personen lämna Sverige. Om det framkommer hinder mot att verkställa beslutet kan Migrationsverket ta upp ärendet till ny prövning.

Villkorlig dom – En villkorlig dom innebär att den dömde som påföljd får en prövotid på två år. Om den dömde begår nya brott under prövotiden, kan domstolen döma till en annan påföljd för den samlade brottsligheten. Någon övervakning sker inte. Villkorlig dom kan förenas med dagsböter.

Vite – I förväg bestämd penningssumma som kan komma att tas ut vid exemplvis underlåtelse att följa myndighetsförelägganden.

Vittne – Betraktare, åskådare, närvarande, iakttagare etc.

Vittnesmål – Vittnesmål är den berättelse ett vittne avger inför rätten. Vittnesmålet ska avges muntligen.

Vittnesplikt – Den skyldighet att vittna under ed som åligger envar med undantag för de som är närstående till en part eller underkastade vissa sekretessregler i sin yrkesutövning.

Vårdnad – Den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden. Därmed har vårdnadshavaren rätt och skyldighet att bestämma i olika frågor som rör barnet exempelvis skolgång, sjukvård och ansökan om pass. Vårdnadshavare måste dock ta hänsyn till den andra förälderns och barnets synpunkter och önskemål.

Y

Yrkanden – Ett yrkande är en begäran om något. I en stämningsansökan yrkar parten hur den tycker att domstolen ska döma. I ett brottmål yrkar åklagaren ansvar för brott avseende den tilltalade. I ett mål i förvaltningsrätt kan den enskilde yrka på vilket sätt hen anser att det myndighetsbeslut som hen är missnöjd med ska ändras.

Yttrande – Ett yttrande är oftast en skrift eller skrivelse som skickas eller lämnas in till domstolen.

Å

Åtal – Talan som väcks vid domstol om ansvar för brott.

Återbetalningsskyldighet – Om du blir dömd för ett brott eller förlorar i en tvist kan du bli skyldig att betala en del av statens kostnader. Rättshjälpsmyndigheten fungerar då som kravmyndighet i frågor om återbetalning både i brottmål och tvistemål.

Återförvisning – Målet skickas tillbaka till den lägre instansten, oftast för vidare utredning.

Återkallelse av tillstånd – Migrationsverket ska i vissa situationer återkalla ett tillstånd, t.ex. när en utlänning med permanent uppehållstillstånd flyttar från Sverige.

Återreseförbud – Ett förbud mot att återvända till Schengen-området inom en viss tid. Migrationsverket kan besluta om återreseförbud för personer som inte frivilligt följer återvändandebeslut eller kan tänkas att inte frivilligt lämna Sverige.

Återställande av försutten tid – Om någon har försummat att överklaga ett avgörande i rätt tid och detta beror på ett oförutsett eller ett ursäktligt hinder, så kallat ”laga förfall”, kan ny tid för detta beviljas. Har ett överklagande visserligen inkommit till domstolen, men efter överklagandetidens utgång, kan i fall då laga förfall föreligger, beslut fattas om att överklagandet ska tas upp till prövning trots att det är försent inkommet. I sistnämnda situation behöver ingen ny tid för överklagandet bestämmas.

Återvinning – Om man är missnöjd med ett betalningsföreläggande kan man ansöka om återvinning. Det ska göras inom en månad efter utslaget.

Ä

Äktenskapsförord – Ett äktenskapsförord hos skatteverket, och talar om hur egendom mellan makar ska fördelas.

Ö

Överklagande – Begäran om överprövning av dom eller beslut. Den tid inom vilket ett överklagande ska ha kommit in till beslutsmyndigheten eller domstolen framgår av beslutet eller domen.

Den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden. Därmed har vårdnadshavaren rätt och skyldighet att bestämma i olika frågor som rör barnet exempelvis skolgång, sjukvård och ansökan om pass. Vårdnadshavaren måste dock ta hänsyn till den andra förälderns och barnets synpunkter och önskemål. – See more at: http://www.domstol.se/Familj/Foraldrar-och-barn/Vardnad/#sthash.AdDOY6DI.dpuf
Källa: Sveriges Domstolar, Konsumentverket